Så putsar du fönster utan ränder

Det korta svaret är att vi tjänar på att du vet mer, även om du aldrig anlitar oss.

Vi heter Isak och Linus och driver Glasbilen, som putsar fönster i Örebro med omnejd. Den här guiden innehåller i stort sett allt vi kan om fönsterputs, inklusive de delar som gör att du kan klara dig utan oss.

Anledningen är enkel. De allra flesta som putsar sina egna fönster får ränder, och de tror att det beror på dem själva — att de är slarviga eller otåliga eller har fel händer. Det stämmer nästan aldrig. Det beror på tre eller fyra konkreta saker som ingen har berättat, och de går att rätta till på en eftermiddag. Läser du det här och blir nöjd med dina egna fönster så har vi gjort något bra, och du vet var vi finns den dagen du inte orkar eller inte vill stå på en stege.

Vi har också tagit med sådant som inte är särskilt bra för oss. Att smutsiga fönster inte stjäl fyrtio procent av dagsljuset, till exempel, fast det påstås på nästan varje städfirmas hemsida. Och att imma mellan glasen inte går att putsa bort, oavsett vem du anlitar.

Vi har inte hittat på något här. Där vi lutar oss mot forskning eller mot Skatteverket står källan med i slutet, och där vi är osäkra skriver vi att vi är osäkra.

• 1Vad du faktiskt tittar påSmutsen, regnet och tvåmånadersplatån
• 2MetodenVatten, en droppe diskmedel och en skrapa
• 3De sju felenVarför det blir ränder — och vad du gör åt det
• 4Det som kan gå sönderRepor, byggdamm och högtryckstvätt
• 5ÅrsklockanNär du ska putsa, och varför just då
• 6Tre sorters immaTre helt olika saker, tre olika svar
• 7Fönstret bortom glasetTjugo minuter om året som förlänger livslängden
• 8Vattnet där du borHårdheten i Örebro, verk för verk
• 9Vad det kostar och varförGlasytor, spröjs, framkörning och RUT
• –Så går det till när vi kommerOm du hellre vill slippa göra det själv
• –Vilka vi ärDet är vi som kommer hem till dig
• –Vanliga frågorTjugotvå svar, kort och rakt

Smutsen på ett fönster är inte damm. Det är en fettig, vattenavvisande film — och det förklarar nästan allt som är svårt med fönsterputs.

Det man ser när man tittar snett på en ruta i motljus består till stor del av sådant som kommer från trafik: oförbränt bränsle, smörjolja, förbränningsrester och partiklar som virvlar upp från vägbanan. Ovanpå den filmen fastnar det torra — pollen, sav från träd, fågelspillning och mineralpartiklar från mark och fasader.

Två saker som annars är svåra att förstå blir logiska när man vet det.

Därför räcker inte bara vatten

Filmen stöter bort vatten. Vattnet rinner av utan att lyfta någonting, ungefär som vatten på en oljig stekpanna. Det måste finnas något i vattnet som bryter ytspänningen så att vattnet kan lägga sig som en hel hinna över smutsen och lyfta den. Det är hela anledningen till att det ska vara diskmedel i hinken — inte för att diskmedlet ”rengör”.

Därför blir fönstret smutsigare av regn

Varje droppe samlar upp partiklar ur luften och från glaset medan den rinner och torkar, och samlar ihop dem i droppens kant. Därför ser ett fönster ut som det gör efter en regnskur: ringar, prickar och rinnränder snarare än en jämn hinna. Regn sköljer bort löst damm men lämnar en mer synlig smuts än den det tog bort.

Fönstret blir alltså inte gradvis smutsigare i all oändlighet. Det når en platå. Efter ungefär tre månader är det så smutsigt som det kommer att bli, och sedan står det bara där och är det.

Två saker följer av det. Den ena är att känslan av att fönstren blir smutsiga nästan direkt efter putsning faktiskt stämmer — den snabbaste förändringen sker de första veckorna, eftersom det är där kurvan är brantast. Den andra är att om man vill hålla fönstren i det övre skiktet året runt så är ungefär tre månader det intervall som naturen själv pekar ut. Det är inte en siffra en fönsterputsare har hittat på.

Nej, smutsiga fönster stjäl inte 40 procent av ljuset

Det står på väldigt många städfirmors hemsidor att smutsiga fönster tar bort trettio eller fyrtio procent av dagsljuset. Vi har letat efter var den kommer ifrån och hittar ingenting, i alla fall inte för ett vanligt lodrätt villafönster.

Samma studie mätte saken. För ett lodrätt fönster överstiger förlusten sällan tio procent, och i rena miljöer landar den typiskt på fyra till åtta procent. De högre siffrorna gäller lutande glas och takfönster, glas i skyddade lägen som aldrig får regn på sig, och industri- och verkstadsmiljöer.

Vi skriver det trots att det är ett sämre säljargument för oss, av två skäl. Det ena är att det är sant. Det andra är att det riktiga argumentet för rena fönster aldrig var ljusmätning — det är skillnaden mellan en ruta man ser igenom och en ruta man ser på. Den skillnaden syns direkt och behöver ingen procentsats.

Var smutsen samlas

Utsidan blir smutsigast på den sida av huset som möter regn och vind, i Örebro oftast söder och väster. Insidan smutsas långsammare men jämnare: matos, damm, fingrar, och i hem med djur en fettig hinna längst ner på rutan i nosens höjd.

Nederkanten på utsidan är nästan alltid värst, eftersom vatten från hela rutan passerar där på väg ner och tar med sig allt det samlat upp. Under fönsterblecket sitter dessutom spindelnät och skräp som spolas ner vid varje regn och lägger sig på rutan under. Det är därför fönstret ser rent ut på mitten men har ett grumligt band längst ned.

Det finns ingen hemlig produkt. Yrkesputsare använder ljummet vatten, en mycket liten mängd diskmedel och en gummiskrapa — och nästan aldrig fönsterputs på sprayflaska.

Utrustningen

Fyra saker räcker, och de håller i många år:

• En gummiskrapa på 25–35 cm. Bredare går fortare men är svårare att styra i början. Skaftet ska sitta stadigt.
• En svabb (inpackare) i samma bredd. Det är den luddiga som lägger på vattnet.
• En hink, gärna avlång så svabben går ner på bredden.
• Två eller tre mikrofiberdukar. En för skrapbladet, en för kanterna, en torr i reserv.

Ett teleskopskaft är värt pengarna om du har fönster du annars behöver stege till. Köp reservgummi till skrapan på en gång — se fel nummer tre i nästa del.

Vattnet

Ljummet, inte hett. Hett vatten torkar för fort på glaset och är dessutom onödigt slitsamt för händerna. I stora delar av Örebro är kranvattnet mjukt (mer om det i del 8), vilket betyder att du behöver ännu mindre diskmedel än vad recept på nätet brukar ange — de är oftast skrivna för hårdare vatten.

Steg för steg

1. Torka av karm och båge först — torrt Damma eller borsta av karmen, bågen och fönsterblecket innan du blöter något. Gör du det efteråt blir torrt damm till lera som du drar ut över den nyputsade rutan. Det här steget hoppar nästan alla över, och det är därför det ofta blir ränder just längs kanterna.
2. Blöt hela rutan ordentligt Vrid ur svabben lätt, men snåla inte. Hela glaset ska vara vått samtidigt, inklusive de yttersta centimetrarna in mot karmen. Jobba in i hörnen. Låt vattnet ligga en stund på riktigt smutsiga rutor så hinner det lösa upp filmen — det är väntetiden som gör jobbet, inte skurandet.
3. Torka en torr list längst upp Svep ett finger med en torr duk längs glasets överkant, ungefär två centimeter ner. Nu har skrapan en torr yta att starta på, och du slipper vattenranden som annars alltid rinner ner efter första draget. Det här är ett av få knep som är rena proffsknep och det tar två sekunder.
4. Dra skrapan Håll bladet i ungefär 45 graders vinkel mot glaset och dra med jämnt, lagom lätt tryck. Två metoder fungerar: antingen raka drag uppifrån och ner där varje drag överlappar det förra med några centimeter, eller ett enda obrutet S-svep över hela rutan, ungefär som skrivstil. S-svepet är snabbare och ger färre märken där du satt i skrapan, men kräver övning. Börja med raka drag.
5. Torka bladet efter varje enda drag Det här är det viktigaste momentet i hela guiden. Varje drag samlar en pärla av smutsigt vatten längs gummit. Startar du nästa drag utan att torka av lägger du tillbaka smutsen på glaset som en rand. Det spelar ingen roll hur bra teknik du har i övrigt.
6. Torka kanterna Gå runt rutans kanter med en torr, luddfri duk. Det är där det sista vattnet samlas, och det är där ränderna syns i motljus.
7. Fönsterbrädan sist Alltid sist, alltid med en egen duk. Allt du spillt hamnar där.

Nästan alla ränder i svenska hem kommer från något av de här sju.

Sex av de sju kostar ingenting att sluta med. Det är den sjunde som gör att folk ringer oss — den ger permanenta skador.

Fönsterputs är ofarligt ända tills det inte är det. Fyra saker kan ge skador som inte går att putsa bort, och tre av dem gör folk med bästa avsikt.

Kalkfläckar: avlagring eller etsning?

Det är två olika saker och skillnaden avgör om det går att rädda.

Avlagringar ligger ovanpå glaset. De är mineraler som blivit kvar när vatten torkat — kalcium och magnesium — och de går att lösa upp. Lätta avlagringar tar ättika. Tyngre kräver ett surt kalklösningsmedel avsett för glas och tålamod.

Etsning är skada i själva glaset, där mineralerna har angripit ytan över lång tid. Den går inte att tvätta bort, oavsett medel. Där återstår professionell slipning eller byte.

Ett enkelt sätt att skilja dem åt: väta glaset. Försvinner fläcken när den är blöt och kommer tillbaka när den torkar är det oftast en avlagring. Syns den lika tydligt blöt som torr är det troligen etsning.

Rekommendationen i Sverige är två till fyra gånger om året. Men den siffran är någons tyckande. Studien i del 1 ger ett hårdare svar: efter två till tre månader är utsidan så smutsig som den kommer att bli, och sedan står den bara där.

Det betyder att intervallet inte avgör hur smutsiga fönstren blir. Det avgör hur stor del av året de står på platån. Räknat på tre månader ser ett år ut så här:

Fyra gånger om året är alltså det enda intervall där fönstren aldrig hinner ända fram. Två gånger betyder ungefär ett halvår på platån, och en gång om året ungefär nio månader.

Det här är inget argument för att putsa oftare än du vill. Det är bara vad kurvan säger, och nu kan du välja med den i handen.

Vilket intervall som gäller dig

Det beror mindre på huset än på vad som finns runt omkring det.

Pollenkalendern — och varför den styr

Pollen är kladdigt och sätter sig i den fettiga filmen. Putsar du mitt i säsongen putsar du i praktiken två gånger.

Går det att putsa på vintern?

Ja. Det fungerar ner till ungefär fem minusgrader, och den bästa temperaturen är faktiskt runt noll till fem plusgrader — då varken fryser vattnet direkt eller torkar för långsamt. Under minusgrader tillsätter man ett par matskedar T-röd i hinken, vilket sänker fryspunkten. Använd måttligt och undvik onödigt starka blandningar om det ska göras ofta.

”Det regnar ju ändå”

Det är den vanligaste anledningen vi hör till att hoppa över höstputsen. Men regn gör fönstret smutsigare, inte renare. Varje droppe plockar upp partiklar medan den rinner och lämnar dem i en ring när den torkar — det är därför rutan ser värre ut efter en skur än före.

Ju mer det regnar, desto större skäl att putsa. Inte tvärtom.

Ljuset — vad vi vet och vad vi inte vet

Dagsljus styr kroppens klocka, och lampor kan inte ersätta det. Att ljusbristen under det svenska vinterhalvåret har verkliga hälsokonsekvenser är forskarna eniga om, och dagsljusforskare menar att frågan borde tas på större allvar här.

Men vi vill inte påstå mer än vi kan visa: vi känner inte till någon studie som visar att man mår bättre av putsade fönster. Det vi vet är att ett rent fönster släpper in några procent mer ljus och att skillnaden i upplevelse är stor. Det är två olika påståenden och vi tycker det är bättre att hålla isär dem.

Imma på fönster är tre helt olika saker beroende på var den sitter. En är ett problem inomhus, en är ett gott betyg, och en betyder att rutan är trasig. Ingen av dem går att putsa bort.

Den tredje är den vi får flest frågor om, och den ärliga versionen är att vi inte kan hjälpa till. Ingen fönsterputsare i världen kan.

Hur du minskar risken för den tredje sorten

Limfogen far illa av att stå i vatten. Håll därför bågens dräneringshål öppna så att regnvatten rinner ut i stället för att bli stående mot glaskanten, och rensa löv och skräp ur spåret varje höst. Det är fem minuters jobb per fönster och det är det billigaste fönsterunderhåll som finns — se del 7.

Det här kapitlet handlar inte om putsning alls, och ingen fönsterputsare brukar skriva om det — för det finns inga pengar i det. Men det är det som avgör om fönstret håller i trettio år eller femton.

Allt nedan kommer från fönstertillverkarnas egna skötselanvisningar. Räkna med tjugo minuter per år för ett normalt hus, och gör det gärna samtidigt som du ändå står vid fönstret och putsar.

Dräneringshålen — det viktigaste av allt

I bågens och karmens underkant sitter små hål som leder ut regnvatten. Är de igensatta av löv, damm, insekter eller gammal färg blir vattnet stående mot glaskanten och träet. Det är där både röta och trasiga isolerglas börjar.

Kontrollera att de är öppna minst en gång om året, och särskilt före höst och vinter. Peta försiktigt med en tandpetare eller blås rent — använd inget vasst av metall som kan skada ytbehandlingen.

Beslag och gångjärn

Olja beslag och gångjärn en till två gånger per år med låsolja eller symaskinsolja utan silikon. Rengör först bort skräp ur beslag och låspunkter, olja, och vrid sedan handtaget några gånger så att oljan fördelar sig. Passa på att känna efter att skruvarna sitter fast.

Tätningslister

Torka listerna med en lätt fuktad trasa när du ändå putsar. Smuts och grus i listen gör att fönstret inte sluter tätt. Är listen spröd, spricker eller har plattats ut permanent ska den bytas — en trasig list kostar mer i värme varje vinter än vad en ny list kostar en gång.

Målat trä

Tvätta bågar och karmar en gång om året med ljummet vatten och ett milt medel. Undvik starka och slipande medel. Gå samtidigt en runda och leta efter sprickor och flagor i färgen, särskilt på nederkanten och på södersidan. Laga små skador direkt — det är när fukt kommer in i träet under färgen som det blir dyrt, och den processen syns inte förrän den gått långt.

Vädringsfilter och ventiler

Rengör med dammsugare och mjuk borste, och tvätta filtret vid behov i mild såplösning. Minst två gånger per år, och låt det torka helt innan det sätts tillbaka. Ett igensatt vädringsfilter är en vanlig och osynlig orsak till att det känns instängt inomhus.

Tjugo minuter om året, och ingen fönsterputsare gör det åt dig.

En årsrutin som tar tjugo minuter

Hur hårt vattnet är avgör hur mycket diskmedel du behöver och hur mycket fläckar som blir kvar när vatten får torka på glaset. Örebro har ovanligt bra förutsättningar.

Hårdhet mäts i tyska grader, dH. Ett till sex dH räknas som mjukt vatten, sex till tio som medelmjukt och tio till tjugoen som hårt. Så här ser det ut i Örebro kommun enligt kommunens egna mätvärden:

Bor du i Örebro tätort har du alltså mjukt vatten. Det betyder tre saker praktiskt:

• Du behöver mindre diskmedel än vad de flesta recept anger, eftersom mjukt vatten skummar mer på samma mängd. Halvera mängden mot vad du läser på nätet.
• Färre kalkfläckar när vatten får torka på rutan. Det är en verklig fördel jämfört med exempelvis Skåne eller Gotland.
• Har du ändå kalkfläckar kommer de troligen inte från kranen, utan från bevattning, från vatten som runnit över betong eller plåt, eller från stänk. Se del 4.

Om du har egen brunn

Då gäller inte tabellen ovan. Brunnsvatten i Närke kan vara betydligt hårdare och innehåller ibland järn, som ger gulbruna fläckar på glaset som inte försvinner med vanligt fönsterputsvatten. Har du järnhaltigt vatten är det ofta enklare att hämta putsvatten någon annanstans än att kämpa mot fläckarna.

Offerter på fönsterputs skiljer sig ofta med mer än det dubbla för samma hus. Det beror sällan på att någon är oärlig, utan på att man räknar olika saker.

Det som faktiskt styr priset

1. Antal glasytor, inte antal fönster. Det här är den överlägset största felkällan. Ett modernt fönster med isolerglaskassett har två ytor att putsa — en ute och en inne. Ett äldre fönster med kopplade bågar, alltså två bågar som hakas ihop, har fyra. Ett hus med tjugo kopplade fönster är alltså dubbelt så mycket arbete som ett hus med tjugo moderna, trots att man i båda fallen säger ”tjugo fönster”.
2. Spröjs. Fasta spröjs gör jobbet många gånger längre, eftersom varje ruta blir en egen liten yta med fyra kanter. Lösa spröjs som går att lyfta ur är en helt annan sak. Spröjs mellan glasen i en kassett påverkar ingenting alls — de går inte att komma åt och behöver inte putsas.
3. Åtkomst. Fönster som kräver stege, står över ett tak, en altan eller ett rabatt tar längre tid och kräver mer utrustning än fönster man når från marken.
4. Framkörning. Restiden till och från dig. Se rutan om RUT nedan — den här posten har en skattemässig sida som förvånar de flesta.

Så fungerar rutavdraget på fönsterputs

Fönsterputs ger rätt till rutavdrag. Skatteverket räknar det som enklare städning, och arbetet ska utföras i eller i nära anslutning till bostaden.

• Avdraget är 50 procent av arbetskostnaden.
• Taket 2026 är 75 000 kr per person och år, gemensamt för rot och rut, varav högst 50 000 kr får vara rotavdrag.
• Avdraget gäller bara arbetskostnaden. Material och övriga kostnader — inklusive resekostnader — ger inget avdrag.
• Du måste ha betalat tillräckligt med skatt under året, och betalningen ska ske elektroniskt.

Rabatter är hälften så stora som de låter

Eftersom rutavdraget redan halverar arbetskostnaden så halveras även varje rabatt på den. En rabatt på 500 kr sänker din slutnota med 250 kr, inte 500. Det är inget fusk, det är bara hur avdraget räknas — men det är värt att veta när du jämför två offerter där den ena lockar med ett rabattbelopp.

Vad det faktiskt kostar att göra det själv

Utrustningen är en engångskostnad på några hundralappar och håller i många år. Tiden är den verkliga kostnaden, och den är alltid större än man tror. Så här ser en första gång ut på ett hus med tjugo fönster, in- och utsida:

Ingenting i den tabellen är svårt. Det är bara mer arbete än man tror, och det är precis därför tjänsten finns.

Ingen ska behöva undra vad som händer när man släpper in två personer i sitt hem. Så här ser det ut, från att du hör av dig till att vi åker därifrån.

1. Du hör av dig Berätta hur huset ser ut, eller skicka ett foto om det är enklare. Vi räknar glasytorna själva. Efter del 9 vet du varför det är svårt — och det är just därför det är vårt jobb och inte ditt. Du ska inte behöva veta vad kopplade bågar är för att få ett pris.
2. Du får ett pris samma dag Ett fast pris, inte ett spann. Har vi räknat fel är det vår förlust, inte din.
3. Du får veta vilka som kommer Namn och tid i förväg. Ingen ringer på din dörr utan att du vet vem det är och varför.
4. Vi putsar Utsidan först, insidan sedan. Karmar och fönsterbrädor ingår. Du behöver inte vara hemma om vi kommer åt utifrån, och inte plocka undan mer än det som står precis i vägen.
5. Fakturan kommer färdig Rutavdraget är redan avdraget och pappersarbetet mot Skatteverket sköter vi. Du betalar det som står.

Vi heter Isak och Linus och driver Glasbilen i Örebro.

Innan Glasbilen jobbade vi på samma företag, med försäljning och dörrknackning. Vi ville bygga något eget, och så kom fönsterputs på tal.

Vi valde inte fönsterputs för att vi hade en dröm om glas, utan för att det är ett hantverk där det syns direkt om jobbet är gjort ordentligt.

Vårt första jobb, hemma hos Linus, står beskrivet tidigare i guiden. Kortversionen: sju timmar, helt slut efteråt, och ett resultat som inte blev bra.

Sedan dess har det mesta handlat om att inte göra om den dagen. Vi har bättre utrustning, vi vet vilka dukar som inte luddar, vi får bort färgstänk utan att repa glaset, och vi drar skrapan i ett obrutet svep i stället för att stanna och börja om. Det låter som småsaker. Det är skillnaden mellan sju timmar och två.

En gång glömde vi bort en kund

Vi hade lagt in jobbet en vecka fel. Hon ringde och frågade om vi hade glömt henne, vilket vi hade. Vi köpte bullar, åkte dit direkt och putsade hennes fönster samma dag.

Vi berättar det för att det är den enda sortens historia som säger något om ett företag. Alla kan skriva att de är noggranna. Det som räknas är vad som händer den gången något går fel.

Om du har läst hit har du mer kunskap om fönster än de flesta som säljer fönsterputs. Det var meningen.

Sammanfattat på fem rader: använd nästan inget diskmedel, torka bladet mellan varje drag, byt gummi en gång om året, putsa aldrig i solen, och håll dräneringshålen öppna så håller fönstren längre än du.

Vill du göra det själv — kör på. Det är fullt möjligt att få ett resultat som är omöjligt att skilja från vårt, och den enda skillnaden är då att du lagt en dag på det.

Vill du inte, så finns vi. Vi kommer tillbaka till samma hus gång på gång, och det är hela anledningen till att vi skriver en sådan här guide i stället för att bara annonsera. Den som bara vill sälja ett jobb behöver inte berätta något.

Källor